Funktionsrättspolitiskt arbete i augusti
Följande är frågor som Funktionsrätt Göteborg bevakar just nu.
Tjänsten som Göteborgs Stads funktionshinderombudsman är tillsatt
Tjänsten som funktionshinderombudsman på stadsledningskontoret har tillsatts under sommaren. Göteborgs Stads nya funktionshinderombudsman heter Ola Hendar och han kommer senast från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Funktionshinderombudsmannen tillträder förhoppningsvis tidigt under hösten. Denna information har vi fått muntligt från stadsledningskontoret och förhoppningsvis kommer snart en officiell presentation av stadens nya funktionshinderombudsman.
LOV (lagen om valfrihet) kommer inte att införas inom ledsagning och ledsagarservice
En fråga som funktionsrättsrörelsen har arbetat med under en längre tid är införandet av LOV i ledsagning och ledsagarservice. I ett remissvar om frågan ställde sig rörelsens representanter i GRF (Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor) tydligt kritiska till införandet av LOV.
På kommunstyrelsens möte den 19 augusti beslutades att avbryta införandet av LOV i ledsagning och ledsagarservice, alltså ett beslut som funktionsrättsrörelsens representanter i GRF välkomnar.
I beslut i notisform kan man läsa:
”I ett yrkande vill S avbryta införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom ledsagning och ledsagarservice.
I ett yrkande från M, L och C med särskilt yttrande från KD vill man avbryta införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom ledsagning och ledsagarservice.
I ett yrkande vill V och MP avbryta införandet av valfrihetssystem enligt LOV och ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med den nya nämnden för funktionsstöd utreda förslag på förbättringar inom befintlig ledsagning och ledsagarservice.”
Stadsledningskontoret fick i uppdrag att tillsammans med nämnden för funktionsstöd utreda förslag på förbättringar inom befintlig ledsagning och ledsagarservice. Även detta beslut välkomnas av funktionsrättsrörelsen och här är det naturligtvis självklart och helt centralt att utredarna aktivt involverar funktionsrättsrörelsen i utredningsarbetet.
I möteshandlingarna till kommunstyrelsens behandling av frågan kan man läsa hur de olika partierna resonerar. Deras yrkanden och yttranden kommer först i dokumentet. Sedan följer stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Handlingarna innehåller också en sammanställning av remissvaren och själva utredningen av införandet av LOV i ledsagning och ledsagarservice.
Våldtäkt och övergrepp på gruppboende i Göteborg
En kvinna blev våldtagen av den anställda mannen i augusti 2017 och har efteråt berättat om detta för flera anställda på ett annat gruppboende som hon senare flyttat till. Men enligt artikeln har ingen anmälan om övergreppet gjorts, varken till IVO eller Polisen, trots personalens kännedom om kvinnans berättelse.
Övergreppen uppdagades genom att förövaren själv anmälde sig hos polisen 2,5 år efter våldtäkten, i februari 2020. Den 22 juni i år dömdes förövaren i tingsrätten för flera allvarliga övergrepp.
Först den 1 juli 2020, nästan tre år efter att våldtäkten på kvinnan ägt rum, gjorde stadsdelen en Lex Sarah-anmälan. Domen överklagades till hovrätten, som meddelade sin dom den 27 augusti. GT rapporterar att den kommunanställda förövaren döms för våldtäkt av kvinnan även i hovrätten.
Det är helt fruktansvärt att det förekommer att anställda våldtar och utför andra sexuella övergrepp på personer som bor på gruppboenden. Det får bara inte hända. Men sedan att övergrepp får passera utan att personal och chefer agerar utifrån den anmälningsplikt som råder är en oerhört stor skandal. Hur är det möjligt att det kan fungera så otroligt uselt i den kommunala verksamheten? Att personer som staden har ansvar för blir så flerfaldigt utsatta av stadens anställda?
Funktionsrätt Göteborg vill nu att politik och förvaltning talar om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att inget av detta någonsin ska hända igen. Sexuella övergrepp på gruppboenden får inte hända! Och om de ändå händer ska vi kunna lita på att situationen hanteras korrekt, professionellt och rättssäkert så att offer för övergrepp får det stöd och den hjälp som de behöver och får möjlighet till upprättelse. Förövare måste stoppas från att fortsätta att begå övergrepp.
Vi kräver ett tydligt svar från Göteborgs Stad om hur staden ska se till att dessa fruktansvärda händelser aldrig kommer att upprepas.
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Vi har under en längre tid rapporterat om arbetet med att först utvärdera och sedan revidera Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Ett förslag till reviderat program har varit ute på bred remiss i staden, med sista svarsdag den 20 juni 2020. Stadsledningskontoret har fått in omkring ett trettiotal remissvar som väl har behandlats under sommaren eller är under behandling nu.
På mötet för GRF (Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor) den 7 september kommer vi att få en rapport om läget med programmet. När remissvaren har bearbetats ska ett slutligt förslag till program läggas fram för beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Funktionsrätt Göteborg fortsätter att bevaka och rapportera om frågan. Om programmet används på rätt sätt kommer det att bli ett viktigt styrdokument för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Samverkansgruppen för fysisk tillgänglighet återuppstår?
Enligt beslut i Göteborgs Stad ska det finnas en samverkansgrupp för fysisk tillgänglighet med representanter från funktionsrättsrörelsen och tjänstepersoner från flera förvaltningar som har särskilt tillgänglighetsansvar.
Omkring en gång per månad har en grupp med tjänstepersoner från stadsbyggnadskontoret (som är ansvariga och sammankallande), fastighetskontoret, trafikkontoret, park- och naturförvaltningen samt lokalförvaltningen träffat företrädare för Funktionsrätt Göteborg för att samverka kring tillgänglighetsfrågor i olika projekt i staden.
Men i maj 2018 upphörde stadsbyggnadskontoret av okänd anledning att sammankalla gruppen. Den har alltså inte träffats på ungefär 2,5 år, mitt under alla omfattande stadsutvecklingsprojekt som pågår i staden.
Men nu ska gruppen till slut samlas igen. Den 2 september ska gruppen återuppstå för ett digitalt möte, det första sedan våren 2018. Vi får se om detta kan leda till någon fruktbar samverkan kring den oerhört viktiga frågan om en universellt utformad stad.
Nämnden för funktionsstöd – vad vet vi så här långt?
Som vi skrivit om flera gånger tidigare pågår ju för fullt en stor omorganisation av Göteborgs Stads nämndstruktur. Vid årsskiftet upphör stadsdelsnämnderna att finnas och nya nämnder inrättas som tar över stadsdelarnas ansvar, bland annat nämnden för funktionsstöd.
Nämnden kommer att ansvara för många viktiga funktionshinderfrågor. För oss är det oklart hur, eftersom hittills inget som helst samråd har hållits med funktionsrättsrörelsen om de stora förändringar som genomförs.
Politikerna i nämnden för funktionsstöd ska utses i oktober 2020. Den nya förvaltningen är under full uppbyggnad. Förvaltningsdirektören heter Camilla Blomqvist. Hon presenterade sig kort för GRF den 1 juni. Det verkar som att förvaltningen kommer att ha sju avdelningar och att avdelningscheferna redan är anställda och i arbete:
- Avdelning bmss (bostad med särskild service)
- Avdelning daglig verksamhet och stöd (här ingår personlig assistans och korttidsboende)
- Avdelning myndighetsutövning/socialpsykiatri (här ingår boendestöd och aktivitetshus)
- Avdelning HR (personalfrågor)
- Avdelning ekonomi
- Avdelning kommunikation och stab
- Avdelning kvalitet och utveckling
Skolan
Skolan är också en fråga som vi arbetar med mycket för tillfället. Vi kommer att rapportera mer om detta i kommande nyhetsbrev. Frågor som är på agendan är bland annat:
- Skolvalshaveriet och hur det drabbar elever med funktionsnedsättning.
- Skolskjutsen och framför allt frågan om att få möjlighet till skolskjuts även till och från fritids.
Samråd med de olika skol- och utbildningsnämnderna
Sedan förskole- och grundskolenämnderna inrättades 2018 finns inget samråd mellan staden och funktionsrättsrörelsen om skol- och utbildningsfrågor, vilket ju är en allvarlig brist vad gäller delaktighet och inflytande.
Detta får naturligtvis negativa konsekvenser för bevakandet av rätten till utbildning för barn med funktionsnedsättning, så det är angeläget att vi snarast hittar en fungerande lösning för samråd och aktiv involvering av funktionsrättsrörelsen i de olika skol- och utbildningsnämnderna.