1. Hem
  2.  » 
  3. Funktionsrättspolitisk bevakning
  4.  » Funktionsrättspolitiskt arbete i december

Funktionsrättspolitiskt arbete i december

dec 17, 2021 | Funktionsrättspolitisk bevakning

Här kommer en rapport om några av de funktionshinderpolitiska frågor som Funktionsrätt Göteborg bevakar och agerar i för tillfället.

Informationen på den här sidan finns även att läsa som PDF.

Beslut om bidrag till civilsamhällets organisationer inom funktionshinderområdet i Nämnden för funktionsstöd

Den 15 december var det för första gången dags för Nämnden för funktionsstöd att fatta beslut om bidrag till funktionshinderföreningar i Göteborg.

Den nya förvaltningen har under året berett ärendet och lagt fram sina bedömningar till beslut. Beslut om bidrag fattades enligt förvaltningens förslag. Nämnden fördelar drygt 34 miljoner kronor till totalt 67 organisationer.

Nämnden för funktionsstöd har fått ett stort och viktigt ansvar när den tilldelades uppdraget att fördela bidrag till civilsamhällets organisationer inom funktionshinderområdet.

I strävan efter att uppnå det funktionshinderpolitiska målet om jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning, och i strävan efter att uppfylla kommunens skyldighet att förverkliga funktionsrättskonventionen, krävs ett starkt stöd till civilsamhället.

Det ska bli spännande att följa och vara delaktiga i hur nämnden kommer att utveckla och garantera stödet till ett oberoende föreningsliv som är både röstbärande och medlemsvårdande och som kritiskt granskar staden och utkräver ansvar när det gäller mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Här kan du läsa ansökningar och bedömningar gällande föreningsbidrag till funktionshinderföreningar för år 2022. Beslut om bidrag är fattade enligt tabellen på sid 3.

Här är ytterligare handlingar som ligger till grund för ärendet på nämndens möte den 15 december:

Tjänsteutlåtande Bidrag till civilsamhällets organisationer inom funktionshinderområdet 2022

Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället

Nämnden för funktionsstöds lokala anvisningar för bidrag till civilsamhällets organisationer inom funktionshinderområdet

Basmätning av program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning – Funktionshinderombudsmannens rapport

Funktionshinderombudsmannen, Ola Hendar, har den 16 december publicerat sin första rapport. Det är en rapport om basmätning av program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Programmet, som gäller för perioden 2021–2026, innehåller tio mål som ska uppnås. Med hjälp av indikatorer ska staden mäta om man uppnår målen.

Basmätningen är en första mätning av de olika indikatorerna i programmet, en slags startpunkt för fortsatta mätningar över tid. Genom att följa upp indikatorerna under en längre period ska man se om utvecklingen går åt rätt håll för att uppnå jämlika levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Funktionsrättsrörelsen har tidigt ställt sig tveksam till om programmets indikatorer är tillräckliga mått för att mäta programmets måluppfyllelse.

Funktionsrätt Göteborg har inte hunnit sätta sig in i rapporten än, men vid en första anblick tycks även funktionshinderombudsmannen se vissa utvecklingsbehov.

Låt oss läsa rapporten inom rörelsen och sedan stämma av våra reflektioner i början av nästa år.

Här kan du läsa Funktionshinderombudsmannens rapport om basmätningen.

Kommunstyrelsen vill ta bort skrivningar om maktordningar och normkritik samt mångfald utifrån diskrimineringsgrunderna ur de rättighetsbaserade rådens reglementen

Kommunstyrelsen har fem rättighetsbaserade råd där stadens politiker regelbundet samråder med representanter från minoritetsgrupper och civilsamhället.

De fem råden är:

Göteborgs Stads HBTQ-råd

Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor (GRF)

Göteborgs Stads sverigefinska råd

Göteborgs Stads pensionärsråd

Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer

Rådens uppdrag regleras av reglementen. Ett reglemente kan jämföras med de stadgar som vi inom föreningslivet är vana vid.

Stadsledningskontoret har genomfört en översyn av rådens reglementen och förslag till reviderade reglementen lades fram för beslut på kommunstyrelsens möte den 15 december.

Kommunstyrelsen beslutade enligt ett yrkande från de styrande partierna tillsammans med Demokraterna, det vill säga från M, L, C, KD och D att återremittera uppdraget till stadsledningskontoret. I återremitteringen ingick uppdrag att revidera reglementena enligt följande:

  1. Ärendet återemitteras i sin helhet till stadsledningskontoret för att genomföra revideringar enligt nedan:
    a. Ta fram ett alternativ som innefattar ett mer hanterbart antal ledamöter i de rättighetsbaserade råden för civilsamhällets representanter.
    b. Redogöra kring varför det inte ställs krav på att minoriteternas representation utgår från intressepolitiska föreningar.
    c. Borttagande av skrivningar i de föreslagna reglementena kring att sammansättningen hos respektive råd så långt det är möjligt ska omfatta en mångfald utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
    d. Borttagande av skrivningar i de föreslagna reglementena kring maktordningar och normkritiskt perspektiv.
  2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utforma rutiner gällande nomineringsprocesserna för civilsamhällets ledamöter i samtliga råd.

Moderaterna, liberalerna, centerpartiet, kristdemokraterna och demokraterna vill alltså minska antalet företrädare för civilsamhället, ta bort skrivningar om mångfald i råden utifrån diskrimineringsgrunderna, ta bort skrivningar om maktordningar och normkritik.

Detta kan ju tyckas rätt märkligt eftersom samtliga råd representerar diskriminerade grupper. Man kan undra vad syftet är med dessa direktiv.

Det går inte att prata om diskriminering och grupper som på olika sätt marginaliseras i samhället utan att komma in på maktordningar och kritik av rådande normer. Det går inte att belysa dessa gruppers mänskliga rättigheter utan att kritiskt granska rådande maktförhållanden och normer.

Rådens hela existens bygger på sådana analyser. Arbetet med mänskliga rättigheter bygger på sådana analyser. Att följa diskrimineringslagen bygger på sådana analyser. Så då kan det uppdraget lika gärna fastställas i rådens reglementen.

Råden kommer hur som helst inte att kunna undvika att göra maktanalyser och vara normkritiska i den funktionen de har. Skulle de sluta med det fyller de inte någon som helst funktion. Då skulle man lika gärna kunna lägga ner råden och strunta i att lyssna på marginaliserade gruppers röster.

Här kan du läsa handlingarna till ärendet på kommunstyrelsens möte den 15 december.

Här kan du läsa snabbprotokollet från kommunstyrelsens möte den 15 december.

Här kan du läsa förslagen till reglementen för råden

Förslag till reglemente för Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor

Förslag till reglemente för Göteborgs Stads HBTQ-råd

Förslag till reglemente för Göteborgs Stads pensionärsråd

Förslag till reglemente för Göteborgs Stads sverigefinska råd

Förslag till reglemente för Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer