Funktionsrättspolitiskt arbete i december

Här följer en kortfattad sammanställning av frågor som är intressanta att bevaka på kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges möten i december:

Kommunstyrelsen den 9 december

• Policy för säkerhetsåtgärder vid stadsplanering. Efter remissomgången har remissvaret från GRF medverkat till att policyn har ett funktionshinderperspektiv.
• Val av ledamot i Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor i stället för Elisabet Lann (KD) som har avsagt sig fr o m 1 januari 2021. Elisabet Lann har varit ordförande för GRF och kommer att efterträdas av en representant för moderaterna. Valet bordlades till kommunstyrelsens möte den 16 december.
• Handlingsplan för åldersvänliga Göteborg behandlades och kommer att återremitteras. Det är anmärkningsvärt att pensionärsrådet och hbtq-rådet varit remissinstanser, men inte funktionshinderrådet. Funktionshinderperspektiv på äldrefrågor är förstås mycket relevant.

Kommunfullmäktige 10 december

• Fastställande av taxa för kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet. Förslaget är att pausa införandet av en ny taxa för kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser tills det finns bättre förutsättningar för införande. Alliansen (M, L, C, KD) vill pausa införandet av en ny taxa, medan oppositionen (V, MP, S) vill avsluta uppdraget att införa taxa i kommunal hälso- och sjukvård. Kommunfullmäktige beslutade att bifalla kommunstyrelsens förslag.
• Kartläggning av stadens styrande dokument med syftet att förenkla och minska antalet program. Förslaget innebär bland annat att: ”Kommunstyrelsen får i uppdrag att i nära samarbete med berörda nämnder utreda förutsättningarna för att samordna program och planer inom område folkhälsa, jämlikhet, mänskliga rättigheter inklusive funktionshinder där intentionerna i de styrande dokumenten kvarstår.”
  Förslaget innebär alltså att man tycks planera att avveckla det nyligen antagna programmet för full delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär stor risk att funktionsrättsperspektivet kommer att osynliggöras och överges. Det är inte utan anledning som FN har formulerat en särskild konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Deklarationen om mänskliga rättigheter har inte varit tillräcklig för att omfatta alla. Kommunfullmäktige beslutade att bifalla kommunstyrelsens förslag.

• Motion av Bosse Parbring (MP) och Karin Pleijel (MP) om skolskjuts för elever i grundsärskolan.

Förslaget från en majoritet i fullmäktige är att:

1.Den av Bosse Parbring och Karin Pleijel väckta motionen bifalles.

2.Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur staden kan organisera skolskjuts för elever i grundsärskolan så att den inkluderar fritidshem.

3.Uppdraget utvidgas till att gälla samtliga skolformer.

4.I uppdraget ska även ansvar och finansiering ingå för att utgöra underlag till budgetprocessen 2022.

Vi har alltså anledning att hoppas att den riktigt dåliga lösningen att elever med funktionsnedsättning måste åka färdtjänst till och från fritids upphör under 2022. Det hade förstås varit önskvärt att de nödvändiga förändringarna kunde ske redan 2021.

Kommunfullmäktige beslutade att bordlägga frågan.

Kommunstyrelsen 16 december

• Inriktning i arbetet med att ta fram en barnrättsplan samt upprättande av barnbokslut. Den 26 november deltog representanter för funktionsrättsrörelsen i en workshop om stadens barnrättsplan. Funktionsrättsrörelsen behöver bevaka funktionsrättsperspektivet i stadens barnrättsarbete.
• Under mötet kommer också flera styrdokument om krisberedskap och krishantering att behandlas. Krishantering och kriskommunikation är också ett område som kräver ett tydligt funktionshinderperspektiv, detta framgår inte minst i det nya programmet för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I skrivande stund har FRG inte hunnit analysera dessa styrdokument ur ett funktionsrättsperspektiv.