1. Hem
  2.  » 
  3. Nyheter
  4.  » Nedslag i Funktionshinderombudsmannens årsrapport med Ola Hendar

Nedslag i Funktionshinderombudsmannens årsrapport med Ola Hendar

jun 28, 2024 | Nyheter

Göteborgs Stads Funktionshinderombudsman Ola Hendar skriver varje år en rapport till kommunfullmäktige om de frågor om levnadsvillkor och delaktighet för personer med funktionsnedsättning som kommunfullmäktige bör ha kännedom om. Här gör vi tillsammans med Ola några nedslag i årets rapport!

Funktionshinderombudsmannen har som uppdrag att driva på, utbilda och säkerställa att funktionshinderperspektivet tillämpas i stadens nämnder och styrelser. Årsrapporten ger en bild av hur nuläget ser ut – vad som funkar och vilka utmaningar som finns.

Områden i rapporten

När det gäller vilka områden Ola skriver om i sin rapport förklarar han att det styrs av hans uppdrag som funktionshinderombudsman:

– I mitt uppdrag ingår att jag ska jobba för implementeringen av Göteborgs Stads program för full delaktighet. Det är ett omfattande arbete och därför har jag valt att det ska ha stort utrymme i rapporten. De första tre åren sedan programmet antogs har vi haft ljuset på att det sker aktiviteter ute i förvaltningar och bolag. 2024 blir sista året vi gör detta, därefter ska jag rapportera om resultat på alla aktiviteter.

– Utöver detta kan jag välja områden att rapportera om som ska ha bäring på levnadsförhållanden för målgruppen, det vill säga personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga, eller på programmet eller mitt uppdrag, och då kan jag lyfta saker som jag tycker är aktuella eller av vikt. Två år i rad har jag gjort fördjupande analyser – förra året skrev jag om den enskildes ekonomi och i år om barns situation.

Samverkan med nämnder och styrelser

På frågan om hur Ola driver på utvecklingen av samverkan i staden svarar han att han har en ingång – nämnder och styrelser.

– Det kan se lite olika ut i olika nämnder och styrelser, men generellt jobbar jag bara mot ledningsnivå. Då kan jag lägga in samverkansdelar. I övrigt när jag stödjer och främjar kan jag peka på och tydliggöra fördelarna med samverkan och jag kan även ge rekommendationer, men jag kan inte gå in och styra.

– Samverkan behövs för att socialtjänstlagen ska bli likvärdig var man än bor i staden. Det är viktigt med hela staden-uppdrag för att alla delar ska funka. Utan tillgängliga spårvagnar kan man inte ta sig till Liseberg för att ta del av karuseller och då spelar det inte någon roll att karusellerna är tillgängliga, som ett exempel. Vi måste samverka för att få effekt.

När återrapportering av uppdrag inte fullföljs

I årsrapporten skriver Ola att kommunfullmäktige under 2023 beslutade att alla nämnder och styrelser i ett särskilt uppdrag skulle möjliggöra för anställningar och praktikplatser för fler personer med funktionsnedsättning.

Utifrån årsredovisningarna för 2023 från nämnder och styrelser kan man sammanfatta att det är 34 procent som rapporterar att uppdraget är avslutat, 45 procent som fortsatt arbetar med det och 21 procent som inte återrapporterat på uppdraget.

Så vad händer med de nämnder och styrelser som inte återrapporterat i frågan?

– I alla kommuner finns en viss tröghet i styrfunktionen. Man bestämmer någonting som baseras på en attityd, politik som styrs av viljan, och sen ska det gå att genomföra kopplat till den lagstiftning som gäller. Här uppstår en fördröjning i de flesta politiska beslut.

– Politiken är helt enig i att vi ska göra allt vi kan och alla är överens om att vi vill ha en förändring. Därför har vi skärpt att vi vill få in resultat. Nu har jag delredovisat utfallet till politiken och visat att vi inte kan se någon effekt så här långt. I 2025–2026 års redovisning får vi se den totala effekten av strategin som ligger i programmet. Just nu finns en osäkerhet om de aktiviteter som pågår i förvaltningarna och bolagen räcker till för att vi ska nå målen. Vi fortsätter med kunskapsutveckling, samverkan och förbättring av stödet för de som anställer.

Lägre demokratisk delaktighet och förtroende för politiken

I rapporten berättar Ola att SOM-institutet under 2023 gav en bild av demokratisk delaktighet bland personer med funktionsnedsättning samt deras förtroende för politiken. Resultatet visade att både delaktigheten och förtroendet var lägre bland personer med funktionsnedsättning.

Så vad måste göras för att förtroendet för politiken ska öka hos människor med funktionsnedsättning?

– Jag tror att det beror på en kombination av att man inte pratar om funktionshinderfrågor inom politiken och att insatserna på det här området har minskat. Funkisfrågorna är inte högt på dagordningen i våra val samtidigt som den samlade samhällsinsatsen har minskat. Då blir man inte engagerad. Så mer funkisfrågor i politiska sammanhang!

Insatser i skolan

I årsrapporten går det att läsa att barn och ungdomar med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp i skolan och att de insatser som görs inte går att utvärdera, enligt Barnombudsmannen. Ola förklarar svårigheterna med att utvärdera insatserna.

– Skolan kan inte bygga upp register över personer med funktionsnedsättning. I stället kan man använda anonyma enkäter med tillräckligt stort deltagande där man får uppge om man har en funktionsnedsättning eller ej. Om man gör en insats för en liten grupp av elever med funktionsnedsättning på en skola och sedan vill utvärdera den så blir identifieringsrisken väldigt stor.

– En insats för enskilda elever på en skola kan ge stora effekter. Medan samma insats på en annan skola inte alls får samma effekt. Detta för att enskildas behov varierar och omgivande faktorer som organisering av stödet, personal och miljön har ibland större effekt än vi tror. Det är knepigt, men att göra ingenting hjälper oss inte framåt utan vi behöver komma i gång för att lära oss mer och utveckla stöden. Det är möjligt att elevhälsan kan vara ett stöd i frågan då de kan hantera sekretessen på ett annat sätt.

– Vi har uppmärksammat politiken att det är ett område vi behöver jobba på. Det vi vet är att det inte går att utvärdera barnens situation i nuläget, men vi har kontakt med berörda förvaltningar för att hitta en väg framåt.

Arbetet med en kommungemensam struktur för synpunktshantering

 Under våren 2024 påbörjades arbetet med en kommungemensam struktur för synpunktshantering och Ola samverkar nu med förvaltningen för Intraservice kring uppdraget. Detta efter att kommunstyrelsen i maj 2021 gav stadsledningskontoret i uppdrag att utreda hur stadens synpunkthantering kan förbättras.

Bakgrunden till uppdraget var bland annat att Funktionsrätt Göteborgs projekt Tyck till publicerat rapporten Synpunktshanteringen, medborgaren och förvaltningen, där de identifierade brister i Göteborgs Stads klagomålshantering.

– Hur den kommungemensamma strukturen ska se ut är för tidigt att svara på, men vi verkar ha landat i ett dokumenthanteringssystem. Vi vill se en gemensam ingång – man ska inte behöva leta runt var på stadens hemsidor man ska behöva vända sig. Det måste dessutom bli ett tillgängligt system, men det är det sista i det stora. Det stora handlar om att få en migration av flera olika system som ska börja prata med varandra.

Antal anställda personer med funktionsnedsättning i Sverige i förhållande till Europa

Ola skriver i rapporten att enligt SCB är sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning 52 procent, medan den för övriga befolkningen är 81 procent. Det gör att Sverige hamnar i en europeisk medelgrupp, då övriga länder rapporterar allt från 33 till 65 procent.

Vi frågade Ola vad som utmärker strategin för länderna som har högst sysselsättningsgrad.

– Generellt i Europa har vi en arbetsmarknad som inte är inkluderande. Det finns olika vägar att nå full inkludering. I Europa använder man tre sätt för att öka etableringsgraden på arbetsmarknaden. Dels genom stöd till individen att komma in på arbetsmarknaden, dels stöd till arbetsgivaren för att ta emot anställda med funktionsnedsättning och dels kvotering för vissa jobb. Svaret på varför vissa länder är framgångsrika går nog att finna i vilket tryck man lägger på de tre delarna.

– Kvotering är ingenting vi har i Sverige, men man har det ute i Europa på olika sätt. Jag är osäker på hur den kvoteringen går till och vilken effekt det kan ha. Alla länder har en lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden när det gäller personer med funktionsnedsättning i jämförelse med övriga befolkningen. Man har inte hittat vad som ska till för att förbättra situationen och det oroar mig. Det får så många andra följder om man inte kommer in på arbetsmarknaden.

Regelverk för anpassad anställning

 I årsrapporten skriver Ola att behov av anpassad arbetsplats kan förekomma inom gruppen personer med funktionsnedsättning, såväl som anpassad arbetstid och extra handledning. Eftersom det ekonomiska ansvaret för anställningar läggs på enskilda enheter och det finns en bristande kunskap om området, är det många chefer som inte vågar anställa eller behålla anställda med funktionsnedsättning.

Men vad finns det egentligen för regelverk för anpassade anställningar?

– Generösa regelverk. Vi är långt framme vad gäller rättigheter för de som är anställda och har behov av anpassad arbetsplats på grund av exempelvis olycka eller rehabilitering. Det finns en bred möjlighet för anpassade arbetsplatser som är universellt utformade. Men jag har noterat att om man önskar anpassning så finns det en okunskap om hur man ska gå till väga med det. Lagstiftningen är tydlig, men vi måste nå ut med kunskap om detta.

Funktionshinderombudsmannens årsrapport finns att läsa här (start på sida 13).