1. Hem
  2.  » 
  3. Nyheter
  4.  » Rapport från FN-förhör i Genève

Rapport från FN-förhör i Genève

mar 21, 2024 | Nyheter

Bild utanför FN-förhöret

Den 11-12 mars förhördes Sveriges regering av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén ställde raka och kritiska frågor som regeringen hade svårt att svara på, och det blev snart uppenbart att kunskapen om konventionen är låg. På plats i civilsamhällets delegation var Funktionsrätt Göteborgs ombudsman Ida Hansson, som representerade Nätverket unga för tillgänglighet (Nuft).

FN:s funktionsrättskonvention har gällt i Sverige sedan 2009, då den antogs av riksdagen. Men funktionshinderpolitiken har bara granskats en gång tidigare och det var 10 år sedan nu, år 2014. Mycket återstår fortfarande att göra av de rekommendationer som Sverige fick då.

Delegationen från regeringen leddes av statssekreterare Minna Ljunggren, då socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall valde att prioritera en NATO-ceremoni i Skövde och ställde in i sista stund. Delegationen bestod också av en bred representation av tjänstemän från olika departement, som fick svara på frågorna från kommittén.

Många ämnen behandlades under det sex timmar långa förhöret, här är bara en överblick.

Bild på deltagare under FN-förhöret som teckenspråktolkas

Förhöret rivstartade med frågor kring definitionen av funktionsnedsättning i svensk lagstiftning och kritik av begränsningar i diskrimineringslagen. Kommittén ställde frågor om institutionalisering och Sveriges gruppboenden, samt det faktum att Sverige saknar en strategi för avinstitutionalisering.

De ifrågasatte undantaget i skollagen som tillåter skolor att neka elever med funktionsnedsättning på grund av finansiella eller organisatoriska svårigheter, och lyfte att många elever i praktiken måste misslyckas i skolan innan de får stöd. De frågade efter vilket stöd som erbjuds till föräldrar med funktionsnedsättning, och här svarade regeringens delegation med flera oegentligheter, då LSS inte erbjuder stöd i föräldraskap och det finns flera fall där personer med funktionsnedsättning nekats adoption och IVF.

På frågan om samverkan med funktionsrättsrörelsen så listade delegationen de många möten och samråd som finns. Kommittén, som pratat med civilsamhället tidigare samma dag, frågade då om regeringen var medvetna om att civilsamhället inte delade deras uppfattning om hur effektiva dessa möten är. Den frågan, som så många andra, hade de inget bra svar på.

Bild på deltagare under FN-förhöret som diskuterar under en paus

En god sammanfattning av förhöret finns i de skriftliga slutkommentarerna av Rosemary Kayess, som ledde kommitténs Task Force för Sverige. Löst översatt och sammanfattat sa Ms. Kayess att Sverige historiskt har haft en hög standard för välfärden, som vi nu verkar röra oss bort ifrån.

Kommittén observerar en nergång i standard och ett misslyckande att inse att Sveriges välfärdssystem på många sätt inte är kompatibelt med moderna mänskliga rättighets-principer. Funktionsrättskonventionen kräver en transformering av existerande system och implementeringen av en rättighetsbaserad modell av funktionsnedsättningar. Kommittén är bekymrade över hur Sverige ska lyckas med detta när landet inte verkar förstå standarder och principer i konventionen och sina egna skyldigheter i att möta och upprätthålla dem.

Lagar och policys kring funktionsnedsättning i Sverige är fragmenterade och inkonsekventa, och upprätthåller och fostrar segregering och institutionalisering, och möjliggör en nedgång i rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén erkänner att den här förändringen inte är en lätt uppgift – det kommer att krävas ledarskap och gemensam handling i hela landet, inklusive i alla kommunerna – men uppmuntrar Sverige att använda kommitténs kommentarer och rekommendationer som en vägvisare i detta arbete. Samtidigt har Sverige mycket resurser att använda sig av, och kommittén lyfter särskilt fram kunskapen hos funktionsrättsrörelsen, som de starkt uppmuntrar Sverige att aktivt involvera i reformagendan.

Den sista kommentaren verkar regeringen ha tagit till sig, då statssekreteraren i sitt eget slutanförande bjöd in rörelsen till ett möte den 29 maj för att diskutera förhöret. Vid det senaste förhöret 2014 så dröjde ett sådant möte till 2018, så vi hoppas att detta är ett tecken på större vilja till förändring nu!

De övergripande reflektionerna efter förhöret är att Sveriges självbild som ett föregångsland för mänskliga rättigheter fått en smäll, och jag hoppas att detta förmedlas tillbaka till regeringen. Det finns mycket kvar att göra för att Sverige ska leva upp till konventionen, och det som görs i dagens funktionshinderpolitik är långt ifrån tillräckligt.

Regeringens delegation visade att kunskapen om och implementeringen av konventioner bland myndigheter och tjänstemän är låg. Kommittén bekräftade i många delar funktionsrättsrörelsens analys av läget i Sverige, och uppmanade regeringen till mer dialog och involvering av funktionsrättsorganisationer. Nu ser vi fram emot rekommendationerna och hur Sverige tar emot dem.

Bild på deltagare under FN-förhöret som poserar för kameran

Hur går förhöret till?

Dagen startade med en private briefing med kommittén och de civilsamhällesorganisationer som på förhand lämnat in alternativrapporter. Även institutet för mänskliga rättigheter fick medverka.

På detta möte fick civilsamhället lyfta fram särskilt aktuella frågor, och kommittén kunde ställa förtydligande frågor om läget i Sverige.

Efter lunch hade representanterna från civilsamhället ett privat möte med den Task Force bestående av fyra personer som särskilt jobbar med Sverige under denna granskning. De var ännu mer pålästa och ställde djupare frågor för att förstå situationen i landet, vilket hjälpte dem att formulera frågor till regeringen.

Efter detta var det dags för förhöret med regeringsdelegationen, som höll på från 15.00 till 18.00, och fortsattes dagen efter från 10.00-13.00. Dessa sex timmar livesändes och finns tillgängliga att titta på i efterhand.

Nästa steg efter förhöret är att regeringen lämnar in skriftliga svar på de frågor de inte kunde svara. Därefter publicerar kommittén en lista med rekommendationer, som Sverige uppmuntras implementera för att bättre följa konventionen.

Länkar till inspelning av förhören:

700th Meeting, 30th Session, Committee on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) | UN Web TV

701st Meeting, 30th Session, Committee on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) | UN Web TV