Den 25 oktober beslutade kommunfullmäktige att bifalla David Legas motion om att utreda möjligheterna att införa en funktionshinderombudsman. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att genomföra utredningen. Här hittar du kommunfullmäktiges möteshandlingar från den 25 oktober.

Den 15 oktober ställde Funktionsrätt Göteborg en fråga till kommunstyrelsen om hur Göteborgs Stad ska garantera att ingen hindras från att delta i Europaparlamentsvalet 26 maj 2019, på grund av bristande tillgänglighet i stadens vallokaler. Tre kommunalråd (från s, m och v) och en politisk sekreterare (från l) besvarade vår fråga via e-post och bekräftade att de håller med oss om att frågan är viktig och att det inte får förekomma hinder för personer med funktionsnedsättning att lägga sin röst.

Den 30 oktober hade representanter från Funktionsrätt Göteborg ett möte om problemen med otillgängliga vallokaler med valkansliets kanslichef Bill Werngren och biträdande kanslichef Sofia Olsson, på mötet deltog också representanter för Fastighetskontorets utvecklingsavdelning. Ett par små steg framåt för förbättrat arbete med tillgänglighet i valproceduren togs på detta möte. Bland annat ska Funktionsrätt Göteborg ingå i en referensgrupp som lämnar synpunkter på en ny form av valbås som ska tas fram till Europaparlamentsvalet 26 maj.

Den 23 november fattade valnämnden beslut, efter ett yrkande från v, mp och fi, om att:

1. Valkansliet ges i uppdrag att säkerställa att de val- och röstningslokaler som används är tillgänglighetsanpassade.
2. Valkansliet ges i uppdrag att efter genomförande av val till EU-parlamentet inkommer med rapport, till nämnden, kring avvikelser från kravet om tillgänglighet i samma val.

   Yrkandet från v, mp och fi ligger inte ute bland möteshandlingarna, men är formulerat enligt följande:

   Såväl valnämndens ledamöter som civilsamhällets organisationer har noterat att tillgänglighetsanpassningen för vissa av de lokaler som användes vid de allmänna valen 2018 inte till fullo var tillfredsställande.

   Det är vår mening att valen måste kunna gå att genomföra även för de med funktionsnedsättningar och att vi som valnämnd har ett ansvar för att så kan ske.

   I ett sådant ställningstagande ingår, men begränsas inte till:

   • möjlighet att ta sig in i vallokalen med rullstol utan att behöva ringa någon,
   • möjlighet att välja valsedlar på en rimlig höjd, även sittandes i rullstol,
   • möjlighet att lägga valsedlar i kuvert utan att någon passerar bakom, även om man sitter i rullstol,
   • möjlighet att få praktisk hjälp av opartisk person, valförrättare, om så behövs och önskas,
   • fungerande hissar då dylika behövs.

    

   Rödgrönrosa yrkar

   att kansliet ges i uppdrag att säkerställa att de val- och röstningslokaler som används är tillgänglighetsanpassade.

   att kansliet efter genomförande av val till EU-parlamentet inkommer med rapport, till nämnden, kring avvikelser från kravet om tillgänglighet i samma val.

   Till kommunstyrelsens sammanträde den 12 december lades ett yrkande fram, från m, l och kd, om att säkerställa att personer med funktionshinder kan avlägga sin röst rättssäkert och i förenlighet med valhemligheten. Frågan bordlades till kommunstyrelsens sammanträde den 19 december.

   Kommunstyrelsen föreslås besluta:

   Att hemställa till valnämnden att i samverkan med Göteborgs stads funktionshinderråd samt funktionshinderrörelsens organisationer säkerställa att vallokaler lever upp till Myndigheten för delaktighets checklista för god tillgänglighet i samband med Europaparlamentsvalet 2019 och inför kommande allmänna val.

   Att hemställa till valnämnden att utbildningsinsatser för röstmottagare och valförrättare med inriktning på personer med funktionsnedsättning genomförs

   Att uppdra åt Stadsledningskontoret, som en del av kommunstyrelsens uppsiktsplikt, redovisa hur arbetet med tillgängliga vallokaler vid allmänna val säkerställs.

Den 10 december behandlade Trafiknämnden frågan om det väntade stora underskottet inom färdtjänsten för 2019. Så här sammanfattas situationen i trafikkontorets tjänsteutlåtande:

”Trafiknämnden gav vid sammanträdet 2018-11-06, §416, trafikkontoret i uppdrag att återkomma med en redovisning kring avdelningen serviceresors ekonomi. Beslutet grundade sig på en redovisning om de ekonomiska utmaningarna samt förutsättningar för serviceresorna för 2018 och 2019, som trafikkontoret redogjort för vid ett tidigare nämndsammanträde.

På grund av kostnadsökningar bedöms det i nuläget saknas ca 19-21 miljoner kronor för verksamheten serviceresor. Åtgärder har därför planerats inför att säkerställa en budget i balans för 2019.

De åtgärder som här redovisas bedöms innebära kostnadssänkningar på 9–11 miljoner kronor för 2019. Trafikkontoret föreslår trafiknämnden att därutöver begära ett utökat kommunbidrag om 10 miljoner kronor för att täcka resterande underskott så att redovisade besparingsalternativ inte behöver verkställas.”

De besparingar som trafikkontoret föreslår innebär bland annat att ingen extra tilldelning av fritidsresor ska ske under 2019. Med andra ord en allvarlig försämring av livsvillkoren för de personer som behöver färdtjänst för att kunna röra sig i samhället. Att skära ner på extra tilldelning av fritidsresor skulle spara in 5 miljoner kronor.

Trafiknämnden föreslås i tjänsteutlåtandet att begära 10 miljoner kr för att täcka resterande underskott. Men enligt information från trafikkontoret beslutade Trafiknämnden, efter yrkande från från s och v, att begära 15 miljoner kr i utökat kommunbidrag, för att kunna behålla extra tilldelning av resor på samma nivå som 2018. Begäran om extra kommunbidrag kommer att behandlas av kommunstyrelsen under våren. Detta är en mycket viktig fråga att bevaka och påverka. Om Trafiknämnden inte beviljas dessa 15 miljoner kr i extra kommunbidrag kommer alltså väsentliga försämringar att drabba färdtjänstens resenärer. Om den situationen skulle uppstå väljer alltså politiken att agera i rakt motsatt riktning än vad de är skyldiga att göra. De ska ju följa konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det nationella målet för funktionshinderpolitiken. Att väsentligt försämra färdtjänsten är att kraftigt försämra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, och att öka klyftorna vad gäller jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället.

Funktionsrätt Göteborg har besvarat remissen om nytt förslag gällande Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället. Funktionsrätt Göteborgs remissvar kan läsas här.

Under hösten har tjänstepersoner på Stadsledningkontoret arbetat med tre viktiga uppdrag inom funktionshinderområdet, där funktionsrättsrörelsen har varit delaktiga på olika sätt. Tre rapporter/utredningar kommer att presenteras och läggas fram till kommunstyrelsen för politiska beslut i början av 2019. När rapporterna är färdiga och offentliga kommer vi att sprida information om dessa, så att funktionsrättsrörelsen kan ta ställning till dem, så i början av nästa år ska ni hålla utkik efter:

– Utvärdering av Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
– Rapport om livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning
– Utredning av unga med funktionsnedsättnings deltagande i stadens ordinarie fritidsutbud

Den 22 november beslutade kommunfullmäktige att anta den budget som moderaterna, liberalerna, centerpartiet och kristdemokraterna lagt fram. Här hittar du den beslutade budgeten för Göteborgs Stad 2019. Funktionsrätt Göteborg återkommer med en analys av vad budgeten säger om arbetet för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Kommunfullmäktige beslutade den 22 november också om ledamöter i kommunstyrelsen för mandatperioden 2019-2022. Kommunstyrelsen kommer under denna period att se ut på detta sätt:

Ledamöter:
Axel Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande
Daniel Bernmar (V), kommunstyrelsens andre vice ordförande
Ann-Sofie Hermansson (S)
Helene Odenljung (L), kommunstyrelsens förste vice ordförande
Martin Wannholt (D)
Karin Pleijel (MP)
Hampus Magnusson (M)
Marina Johansson (S)
Grith Fjeldmose (V)
Jessica Blixt (D)
Jörgen Fogelklou (SD)
Emmyly Bönfors (C)
Jonas Attenius (S)

Ersättare:
Nina Miskovsky (M)
Jenny Broman (V)
Shahbaz Khan (S)
David Lega (KD)
Henrik Munck (D)

Den 6-7 december höll Göteborgs Stad en funktionsrättskonferens på Svenska Mässan. Konferensen arrangerades av fastighetskontorets utvecklingsavdelning. De två konferensdagarna var fyllda av en stor mängd korta programpunkter, så många som 27 stycken! Omkring 100 anställda i Göteborgs Stad deltog under varje konferensdag. Myndigheten för delaktighet informerade om grunderna för den nationella funktionshinderpolitiken.

Ett litet urval ur programmet: Länsstyrelsen informerade om sitt regeringsuppdrag, tillsammans med MFD, om att stötta kommunernas arbete med funktionshinderpolitiken. Olika delar av staden presenterade goda exempel på hur de arbetar för rättigheter för personer funktionsnedsättningar. Vi fick bland annat höra om life filming som metod, om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska få rätten till arbete, om hur Önneredsskolan satsat på att utveckla tillgängliga lärmiljöer. Got Event presenterade sin prisbelönta app Got Event Tillgänglighet som tagits fram för att göra arenornas event mer tillgängliga. En forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet föreläste om utemiljöns hälsofrämjande kvaliteter, om den stora vikten av tillgång till grönområden för personer med olika former av ohälsa.

Från funktionsrättsrörelsen deltog bland annat Teater Kattma, som vid fyra tillfällen framförde monologer ur sin föreställning Alla har rätt. Anna Bergholtz, som är journalist, författare och blind, berättade om sitt liv och om att övervinna hinder som samhällets otillgänglighet och människors fördomar. Anders Westgerd, verksamhetsledare för GIL, berättade om sitt liv och om GILs olika uppseendeväckande kampanjer för att uppmärksamma rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Pia Emanuelsson, ombudsman på Funktionsrätt Göteborg höll en kort föreläsning om funktionsmaktordningen och om normkritiska perspektiv på funktionalitet.